En vacker sommardag bestämde vi oss för att ta tåget till idyllen Ängelsberg. Häng med på resan som bjöd på världsarv, strålande sjöutsikt och ett gammalt oljeraffinaderi.
Ängelsberg - en annan värld men ändå nära
Ängelsberg - en annan värld men ändå nära
Vi startar vår resa tidigt en varm dag i juli. Det är en riktigt skön dag med klarblå himmel, précis som man vill ha när det vankas utflykt.
Stockholms Centralstation kryllar av turister som försöker ta sig fram. Många vill turista i huvudstaden, men vi går mot strömmen och reser bort mot lugn och avkoppling. Förväntansfulla kliver vi på tåget och efter en dryg timmes resa blir Västerås vårt första stopp. Efter ett kort kaffepaus inne på stationen är det dags att kliva på tåget norrut – resans mål närmar sig.
Framme med tåget
Tåget åker iväg och vyerna som bjuds utanför tågfönstret på väg genom Västmanland är mycket vackra. Vi passerar sjö- och åkerlandskap, kanoter och båtar i kanalen samt några kossor betandes vid stranden. Verkligen omväxling för oss som précis åkt från storstadens stressiga miljö! Efter fyrtiofem minuter, med några stopp vid bruksorterna längs spåret, hörs tågförarens röst i högtalaren: ”Vi inkommer strax till nästa station som är Ängelsberg”. Dags att kliva av!
Ut till unika Oljeön
Vi börjar med oljeraffinaderiet. Intill Ängelsbergs station hittar vi färjan som ska ta oss ut på en guidad tur till Oljeön. För 140 år sedan var oljeraffinaderiet på den lilla ön ett av de första som byggdes i Sverige — idag är raffinaderiet det äldsta bevarade i världen, berättar vår entusiastiska guide. På Oljeön finns många av de ursprungliga miljöerna bevarade: Här finns spännande apparater, slaggstensbyggnader, arbetarbostad och gamla verktyg som ser ut som de bara lämnats kvar när fabriken stängdes.
Stopp i idyllisk Skulpturpark
Besöket på Oljeön är slut och tillbaka på fastlandet igen känner vi oss hungriga. Vi tar en kort promenerad till den lilla restaurangen uppe i backen. Jag väljer gösen, som är Västmanlands landskapsfisk, och mitt resesällskap tar Engelsbergare, en lokal hamburgare. Stärkta av lunchen, sjöutsikt även här, går vi vidare till Skulpturparken nere vid ån. Här ser vi Lars Vilks torn som är byggt av drivved och spillvirke, Peter Tillbergs ”Trattgubbar” och många andra intressanta konstverk. Vi stannar till och sätter oss på en bänk för att titta på några änder som simmar förbi. I bakgrunden hörs ljudet av forsen intill. Det är så lugnt och fridfullt.
En kort promenad senare är vi framme vid världsarvet Engelsbergs bruk. Här går vi runt på egen hand och beundrar de fantastiska byggnaderna: den pampiga mulltimmerhyttan, den vackra smedjan och den ståtliga herrgården. Vi ser en grupp som går runt med guide, men annars är vi helt ensamma på området.
Jag kommer tillbaka!
Tänk vad mycket vi hunnit uppleva på en och samma utflykt! Det börjar bli dags att ta sig tillbaka till stationen, men på vägen dit hinner vi ta en titt i antik- och kuriosabutiken som är fylld av roliga saker. Jag hittar en fin gammal brosch som jag bara är tvungen att köpa, inte är det dyrt heller.
På tåget hem blir det en tupplur och jag drömmer om hur livet var för över hundra år sedan då brukspatronen och arbetarna gick runt på bruket. Jag bestämmer att jag ska komma tillbaka till Ängelsberg och att jag nästa gång ska övernatta på vandrarhemmet Tallbacka.
Då kan jag också gå på en dramatiserad kvällsvandring på Oljeön och får kanske träffa några som bodde på ön när fabriken var i gång… Och en guidad tur på bruket vill jag definitivt göra.
Jag drömmer sött vidare på tåget på väg hem från Ängelsberg. Det blev en bra dag!
Engelbergsmålarna
Så kallas i dag den grupp svenska konstnärer som gärna kom till Hvilan i Engelsberg och den storslagna naturen. Konstnärerna som verkade här var bl a Mauritz Lindström, Ernst Lundström, Ivar Arosenius och Hjalmar Norrström.
Det var i Ängelsberg Olof Arborelius målade den s k” Sverigetavlan”, Utsikt över sjö i Västmanland. Motivet är från sjön Snyten, strax N Engelsbergs Bruk. Vägen dit finns skyltad på bruksområdet.