Med ryggsäck genom Bruksleden

Bara en kort bit från Västerås vän­tar skogssti­gar, öpp­na mark­er och ett lugn som snabbt får varda­gen att kän­nas avlägsen. Emelie och Adam har två dagar på sig och väl­jer att göra flera ned­slag längs Bruksleden.

Dag 1: Van­dringslus­ten vaknar

Ryg­gsäckar­na är pack­ade med tält, sovsäckar, vat­ten, mat och kläder för skif­tande väder. Det blir några extra kilon att bära, men ock­så en fri­het att kun­na stan­na och slå läger ute i naturen.

Redan efter de förs­ta kilo­me­trar­na har stadens brus ersatts av fågel­sång och vin­den i träd­kro­nor­na. Bruk­sle­den vis­ar tidigt sin omväx­lande karak­tär. Sti­gen passer­ar genom skog och öppnare land­skap, över röt­ter och mosskläd­da stenar.

På blötare parti­er led­er enkla träspänger vidare över marken. Det gäller att tit­ta var man sät­ter föt­ter­na, men ock­så att ibland stan­na och lyf­ta blick­en. En sol­stråle mel­lan trä­den, en glit­trande sjö eller en ovän­tad utsikt blir små belöningar längs vägen. När det är dags för en paus packar Emelie och Adam upp dagens mat­säck. Under en van­dring smakar kaf­fet lite bät­tre och en enkel smörgås kan kän­nas som dagens höjdpunkt.

Vidare mot Surahammar

Fär­den fort­sät­ter nor­rut mot Sura­ham­mar, där skog­a­r­na tät­nar och nya upplevelser vän­tar längs Bruk­sle­den. Här finns bland annat Röval­sko­jan och Toft­grot­tor­na, två platser med helt oli­ka karaktär.

Vid Toft­grot­tor­na möts Emelie och Adam av sto­ra sten­block, skrevor och en spän­nande natur­miljö som inbjud­er till upp­täck­ter. Röval­sko­jan är ett annat välkänt inslag längs leden. Den enkla kojan lig­ger mitt i sko­gen och väck­er både nyfiken­het och fan­tasi. Området vis­ar hur snabbt Bruk­sle­den kan skif­ta karak­tär. Ena stun­den går van­drin­gen genom still­sam skog, näs­ta stund vän­tar drama­tiska klipp­for­ma­tion­er och platser med berät­telser från förr.

Mot Trum­mels­bergs his­toriska marker

Efter upplevelser­na kring Sura­ham­mar fort­sät­ter resan nor­rut till området kring Trummelsberg. 

Van­drin­gen går genom skog och för­bi miljöer som påmin­ner om områdets his­toriska för­flut­na. Kon­trasten mel­lan dagens still­het och den verk­samhet som en gång präglade plat­sen gör Trum­mels­berg till ett spän­nande stopp längs resan. 

De gam­la lämningar­na reser sig som tydli­ga min­nen från en annan tid. Till­sam­mans med sko­gen och vat­tnet ska­par de en miljö där natu­rup­plevelsen hela tiden följs av närheten till Bergsla­gens historia.

Ett kvälls­dopp före natten

Framåt kvällen hit­tar Emelie och Adam en lämplig plats nära en stil­la skogssjö. Täl­tet reses på jämn mark, sovsäckar­na rul­las ut och ryg­gsäckar­na får vila mot ett träd.

Efter en lång dag på leden lockar det mör­ka och spegel­blan­ka vat­tnet. Emelie vadar för­sik­tigt ut i sjön och tar ett uppfriskande kvälls­dopp. En tunn dim­ma bör­jar läg­ga sig över vat­teny­tan och sko­gen spe­glas i det stil­la vat­tnet. Till­ba­ka vid täl­tet vän­tar en enkel mid­dag tilla­gad med stormkök och varmt kaffe. Dagens intryck får sjun­ka in medan ljuset sak­ta försvin­ner bakom sko­gen. När mörkret fall­er ersätts dagens ljud av kväl­lens still­het. Att kry­pa ner i sovsäck­en efter en dag på leden är en upplevelse i sig. Krop­pen är trött, luften är frisk och utan­för tält­duken fort­sät­ter sko­gen sitt nattliv.

En natt i tält

Framåt kvällen hit­tar Emelie och Adam en lämplig plats för nat­tens läger. Täl­tet reses på jämn mark, sovsäckar­na rul­las ut och dagens van­dring avs­lu­tas med en enkel mid­dag ute i det fria.

När sko­gen sak­ta mörk­nar ersätts dagens ljud av kväl­lens still­het. Utan stadens ljus och varda­gens dis­trak­tion­er känns naturen plöt­sligt ännu när­mare. Att kry­pa ner i sovsäck­en efter en dag på leden är en upplevelse i sig. Krop­pen är trött, luften är frisk och utan­för tält­duken fort­sät­ter sko­gen sitt nattliv.

Dag 2: Upp på Landsberget

Mor­gonen bör­jar med frukost utan­för täl­tet. Därefter packas lägret ihop och fär­den fort­sät­ter mot Lands­ber­get. Här vän­tar en mer kuper­ad del av Bergsla­gen. Sti­gen led­er genom sko­gen och vidare uppåt, där ansträngnin­gen belö­nas med känslan av att kom­ma högt över det omgi­vande land­skapet. Lands­ber­get vis­ar en annan sida av Bruk­sle­den, med höjd­skill­nad­er, dju­pa skog­ar och vida utblickar.

Det är en plats som lockar till både rörelse och still­het. Efter van­drin­gen upp blir pausen en del av upplevelsen. Ryg­gsäckar­na åker av och utsik­ten får ta plats innan det är dags att fortsätta.

En led fylld av upptäckter

Bruk­sle­den rym­mer bety­dligt mer än vad Emelie och Adam hin­ner uppl­e­va under två dagar. Längs ledens 27 etap­per finns mån­ga fler platser att upp­täc­ka, däri­b­land Örtjärn och Klack­berg. Örtjärn bjud­er på stil­la vat­ten, vack­ra utblickar och rofylld natur. I Klack­berg blir Bergsla­gens lån­ga gru­vhis­to­ria särskilt tydlig. Här möts natur och kul­turhis­to­ria i ett land­skap som under flera hun­dra år for­mats av gru­vdrift och järnhantering.

Mel­lan besöksmålen fort­sät­ter leden genom barrskog, över våt­mark­er och längs enkla träspänger. De orange mark­eringar­na på trä­den vis­ar vägen genom landskapet.

Två dagar som väck­er mersmak

När van­drin­gen när­mar sig sitt slut är benen tröt­ta och ryg­gsäckar­na känns tyn­gre. Sam­tidigt har lus­ten att upp­täc­ka mer vuxit.

På två dagar har Emelie och Adam fått uppl­e­va naturen nära Västerås, skog­a­r­na och de spän­nande plat­ser­na kring Sura­ham­mar, de his­toriska miljöer­na vid Trum­mels­berg och de skogskläd­da höjder­na på Lands­ber­get. Resan vis­ar hur myck­et vari­a­tion som ryms längs Bruk­sle­den. Du behöver inte van­dra hela leden eller ge dig ut på ett långt även­tyr. Välj en etapp som pas­sar dig, pac­ka ryg­gsäck­en och låt van­drin­gen ta den tid den tar.

Foto: Adam Karls­son och Emelie Lind