Det är nu över ett halvt sekel sedan som arkeologerna stod överrraskade där i Badelunda utanför Västerås. Året var 1952 och en blivande husägare i Tuna hade hittat något när det förbereddes för husgrunden.
Den arkeologiska utgrävningen som följde visade att det han stött sin spade i var en grav, Sveriges guldrikaste dessutom. Kvinnan som begravts där under 200-talet e Kr, måste ha varit en kvinna av hög rang med tanke på gravgåvorna. Dessa bestod bland annat av guldringar, glas, silverskedar och bronskärl.
När man fortsatte undersöka området avslöjades ett av Sveriges märkligaste gravfält, med inte mindre än 86 gravar. I centrum fanns åtta gravar från vendeltid och vikingatid (550 – 1050 e Kr) där de döda begravts i snip-liknande båtar. Gravarna var generöst försedda med både smycken och vapen, vilket inte var ovanligt i dessa gravar.